Hilfsverben
kunna skola vilja måste böra lär
| Infinitiv | kunna | können | Funktion: drückt die FÄHIGKEIT aus |
| Indikativ Präsens | kan | kann, kannst, ... | kunde kann auch Konjunktivbedeutung haben (Könnte) |
| Imperfekt | kunde | konnte, konntest, ... | |
| Supinum | kunnat | gekonnt |
Kan du spela piano? - Kannst du Klavier spielen?
Det kan hända. - Das kann passieren.
Kunde jag vrida tiden tillbaka om det stod i min makt då gjorde jag så mycket
ogjort. - Könnte ich die Zeit zurückdrehen ...
Om jag bara kunde förstå honom. - Wenn ich ihn nur verstehen könnte.
| Infinitiv | skola | sollen | Funktion: VERPFLICHTUNG |
| Indikativ Präsens | ska(ll) | soll, sollst, ... | ska bedeutet sollen, wollen,
müssen und werden skulle kann auch Konjunktivbedeutung haben (würde) skulle vilja entspricht der Höflichkeitsform mögen Mit ska in der Bedseutung werden wird das Futur ausgedrückt |
| Imperfekt | skulle | sollte, solltest, ... | |
| Supinum | skolat | gesollt |
Du skall inte döda. - Du sollst nicht töten.
Jag skulle vilja har ett frimärke, tack. - Ich möchte bitte eine Briefmarke.
Det skulle man inte bara inbilla sig. - Das sollte man sich bloß nicht einbilden.
| Infinitiv | vilja | wollen | Funktion |
| Indikativ Präsens | vill | will, willst, ... | ville kann auch Konjunktivbedeutung haben (wollte) |
| Imperfekt | ville | wollte, wolltest, ... | |
| Supinum | velat | gewollt |
Han ville bestämma över hela Lönneberga.
Bara om du vill. - Nur wenn du willst.
| Infinitiv | kein Infinitiv | müssen | Funktion |
| Indikativ Präsens | måste | muss, musst, ... | im Imperfekt nur dann anwenden, wenn
nicht mit Präsens zu verwechseln Umschreibung: att vara tvungen; jag var tvungen att göra det In der Verneinung nur wenn betont, sonst behöver verwenden (brauchen) |
| Imperfekt | (måste) | musste, ... | |
| Supinum | måst | gemusst |
Jag måste inte arbeta. - Ich muss nicht arbeiten.
Jag behöver inte arbeta. - Ich brauche nicht arbeiten.
| Infinitiv | få | dürfen, müssen | Funktion: ERLAUBNIS, in der Negation VERBOT |
| Indikativ Präsens | får | darf, darfst, ... | fick kann auch Konjunktivbedeutung haben (dürfte) |
| Imperfekt | fick | durfte, durftest, ... | |
| Supinum | fått | gedurft |
Du får! Du darfst!
Får man plocka den här blomman? - Darf man die Blume hier pflücken?
| Infinitiv | böra | sollen | Funktion: EMPFEHLUNG |
| Indikativ Präsens | bör | soll, sollst, ... | wird selten genutzt |
| Imperfekt | (borde) | ||
| Supinum | bort | gesollt |
Kaksmeten bör vara jämn. - Der Kuchenteig soll gleichmäßig sein.
Man borde läsa rådet. - Man sollte eigentlich die Anleitung lesen.
| Infinitiv | kein Infinitiv | Funktion | |
| Indikativ Präsens | lär | soll | im Sinne von "dem Vernehmen nach" |
| Imperfekt | |||
| Supinum |
Ringens kraft lär göra sig påmind i flera år.